Jag tar mig sällan tid för planerade möten.
Varför?
Jag har familj
Jag har husdjur
Jag har hus
Jag har jobb
Jag ...
Jag älskar spontana möten.
De oväntade som växer sig fast i minnet.
Jag är avundsjuk på den som får tiden att gå ihop för planerade möten
Jag funderar: Är du avundsjuk för att de som kan planera möten får fler möten? Eller är det en värdering, att planerade möten är på något sätt mer värdefulla?
SvaraRaderaJag har inget rakt svar på frågan för jag tror jag kan svara ja på båda frågorna.
SvaraRaderaJag missar så klart en massa möten som inte planerar några. Det kan jag vara avundsjuk på.
Planerade möten kan bli så mer innehållsrika - eftersom de är just planerade. Det kan jag också sakna.
Det har också med att göra att det är så omständligt för mig att bjuda. Allt skall vara så perfekt att jag aldrig kommer till skott. Varför inte fösa undan högarna från köksbordet och ta tillfällena?
SvaraRaderaJag tror att det är en träningssak, det där fösandet. Och kanske är det så att man ibland måste bjuda på sitt stökiga hem. Inte sticka under stol med att man kan vara en organiserad och underbar person mitt i röran.
SvaraRaderaDet är det man måste lära sig antagligen. Jag blir lite deppad av mina arbetskamrater. Det blir så uppenbart när man delar arbetsplats vem som har rörigt och vem som inte har det.
SvaraRaderaJag har varit konsult alldeles för länge - då har man ingen "egen" arbetsplats.